Rapport
Slarvan -textilt återbruk för barn i alla åldrar.

Bakgrund
Att återanvända, ta tillvara sina gamla textilier har alltid varit en viktig arbetsuppgift i kvinnors hushållan-de med ekonomin och textilier. Detta är högaktuellt även idag, inte av samma hushållsekonomiska anled-ning men för att hushålla med jordens resurser, att kanske inte alltid köpa nytt utan se vad man kan göra själv av det man har. Slöjdens tekniker, kunskap och uttryck genomsyrar tanken med att ta tillvara gammal textil och skall vara den röda tråd som projektet vill nå ut med till de pedagoger och vuxna som arbetar med och kommer i kontakt med barn. Vi vill visa på att bra slöjdmaterial inte bara finns på Hemslöjdsbutiken utan även påvisa att en gammal kjol eller ett gammalt plagg kan vara bra slöjdmaterial. Att man kommer långt i sitt slöjdande med de enkla redskap, sax, nål och tråd som de flesta har hemma. Ofta kan man något sömsätt och det kommer man långt med. Att variera ett sömsätt kan vara utmaningen eller grovleken i garnet, färgerna eller täthet. Uttrycket beror på vilket material man har att tillgå samt den egna kreativiteten, kunskapen och vad som inspirerar en, antingen Hobby Boden eller Slarvan utställningen.

Genomförande
Under en tioårs period har vi, länshemslöjdskonsulenter i norrlänen, träffats regelbundet för gemensam infor-mation och samarbeten, vantar, näver och återbruk. Genom att arbeta länsövergripande i norrlänen kom-pletterar vi varandra så att projekten vi gör blir en samlad kompetens. Detta ser vi som en styrka inför framtidens ev. storlän. De påbörjade samarbetsfor-merna och regelbundna norrkonsulentmöten känns bra samtidigt som gemensamma teman samlar kompetens och resurser. Genom dessa samarbeten får vi dess-utom möjligheten att träffa kollegor och diskutera yrkesrollen, utveckling, arbetsformer mm.

Våren användes till planering och till att arbeta fram grunden i projektet, produkter diskuterades, upplägg, svårighetsgrad i utställningar och skrift, vad skall vara var. Vi träffades och tittade på produkter från länen och dess slöjdare och formgivare. Vi bestämde och beställde de produkter som vi beslutade skulle passa i utställningarna. Under maj och juni hade vi förmånen att ha en textilformgivare som praktikant som tillsam-mans med Carina Ericsson i Jämtland arbetade med att utveckla en del förlagor.

Under arbetet med projektet Slarvan har tanken med att arbeta fram en modell eller arbetssätt för konsul-enter och Hemslöjdens förlag att samarbeta kring utgivning av skrifter i olika teman kommit att utveck-lats. Vi ser vikten av att hemslöjdskonsulenternas kompetens inom olika områden synliggörs genom utgivning av olika publikationer.

Därför har vi sett vikten av att initiera samtal med formgivare, förlag och Hemslöjdsrörelsen om en eventuell bokutgivning. Jamtli förlag, Tidskriften Hemslöjden, SHR, Rikskonsulenten för Barn och ung-dom och projktledaren för Slöjdklubben. Vårt mål med att göra en bok är att den får en större spridning, är mer långlivad och finns kvar länge som skall kunna fungera som ett pedagogiskt verktyg.

Under hösten har vi anlitat ovan nämnda formgivare som samlat ihop vårt material och slutfört arbetet med montrar, förlagor, beskrivningar som är det samlade resultatet av årets och projektets första års arbete.

Analys och slutsatser
Genom vårt länsövergripande samarbete föds många nya tankar. Detta ger i sin tur impulser åt varandras arbete vilket inte hör till det dagliga då vi arbetar ensamma i respektive län. Samtidigt får det som vi tagit fram en stor spridning vilket känns mer rationellt och genomarbetat och vår samlade kompetens lyfter därmed resultatet.

Olikheten i huvudmannaskap för hemslöjdskonsulen-terna gör att vi går in i projekt med olika förutsätt-ningar. Detta kräver att man redan från början klargör hur man kan bidra från sitt län både när det gäller tid och resurser. Dessutom gör ivern att påbörja arbetet att vi varje gång har kommit en bit in i projektet innan vi skapar oss en samlad bild och plan för vars och ens insats. Därför måste vi tidigare i planeringen arbeta på och tydliggöra vad som är målet med projektet.

Avstånd är en broms då det blir stort, arbets- och tidskrävande möten. Det blir därför längre mellan varje träff än om det vore geografiskt mindre avstånd. Vi har även haft telefonmöten vilka har fungerat till viss del men dessa är inte på något sätt en ersättning för träffarna då vi arbetar med föremål och uttryck.

Under projektets gång blev konsulenten i Jämtland sjuk och arbetade under hösten bara 50%. Hon kunde därför inte delta i en viss del av arbetet vilket på- verkade projektets framskridande till viss del.

Effekter
Redan nu är projektet och utställningen bokad för att användas under en fortbildningskurs på Sätergläntan i mars för museipedagoger, lärare från hela Norden. Jämtlands läns museeums, Jamtlis, öppna förskola har utarbetat en pedagogik som heter "Tidsresor" och där kommer vi att medverka med slarvan under tre dagar i vår. Dessa dagar kommer att ge oss en fingervisning om hur utställningarna fungerar. I vår skall utställ-ningen och en handledare vara på Jamtlis öppna för-skola där föräldrar kan slöjda utifrån Slarvanutställ-ningen. Dessutom skall vi bjuda in Slöjdklubbshand-ledare till en dag då vi presenterar och arbetar med utställningen som sedan kan bokas upp till respektive Slöjdklubb.

Förslag på projektets fortsatta bearbetning/uppföljning
En ny ansökan för 2008 är inlämnad till nämnden för hemslöjdsfrågor där vi vill fortsätta arbetet med att utveckla pedagogiken och spridningen av projektet slarvan.

Arkivmaterial
Hos projektägaren Jämtlands läns landsting finns alla formella ansökningar rapporter mm i digital form. Varje län har därutöver de ekonomiska underlagen för sina utlägg. Arbetsbilder som vi använt under urvalsproces-sen finns även de i respektive län. Resultatet i form av fyra små utställningar som heter slarvan och som är det verktyg som skall ut ibland pedagoger och barn skall finnas en i varje län.